ESLÖV Kommunen måste se till att skapa fler villatomter menar Bertil Jönsson från Nya Kommunpartiet Eslöv, som i våras la en motion i frågan.
– Det måste helt enkelt finnas lediga tomter till salu.

Att villamarknaden i Eslövs tätort går så trögt kan till viss del bero på den bristande tillgången på lediga villatomter, menar Bertil Jönsson från Nya Kommunpartiet Eslöv (NKE).
– En sak som jag tror kan inverka på detta är att man de sista åren i princip har struntat i att ta fram nya villatomter. Det ger en viss omsättning om man har nya tomter, men kommunen har nästan ingenting, säger Bertil Jönsson.
Tidigare i våras la han tillsammans med partikamraten Göran Windén en motion där de vill att arbetet med att få fram byggklara tomter skyndas på i hela Eslövs kommun.
– Jag menar att alla alternativ ska kunna erbjudas. Det är många människor som vill ha ett fribyggande och kunna bygga en villa. Det tycker jag att kommunen måste kunna ställa upp med, fortsätter Bertil Jönsson.
Om barnfamiljer som vill bygga villa inte får tag i en tomt finns risken att man vänder sig till andra kommuner, menar han.
– Riskerna är att man drar sig på annat håll för att söka villatomter.
Bertil Jönsson menar att det är bråttom att få fram villatomter.
– Det måste helt enkelt finnas lediga tomter till salu i alla våra orter och absolut här inne i stan. Det får inte förekomma vid något tillfälle att man är utan tomter. Det som inträffar nu vet man om, men likväl har man struntat i att ta fram villatomter. Det gör mig lite beklämd, säger Bertil Jönsson.

Att fler villatomter måste till i Eslövs tätort och även i andra orter är något som kommunalrådet Johan Andersson (S) håller med om.
– Jag har ingen åsikt som skiljer sig från Bertil Jönssons. Jag vill ha igång byggandet i Eslöv men det måste vara med kvalitet också.

Johan Andersson påpekar att man inte bara kan fokusera på inflyttning utan att man också måste ta ansvar för att hinna bygga ut den kommunala servicen i samma takt.
– Annars får man inte en bra tillväxt i kommunen. Den delen är också viktig. Jag skulle också kunna gå in och säga att vi ska bygga men då måste effekterna på de andra delarna hänga med. Det är lättare för ett mindre parti att inte ta med de delarna i sin planering utan bara tycka att vi ska bygga, säger Johan Andersson.
Han påpekar också att det är viktigt att respektera processen kring att en ny detaljplan tas fram. Inte minst för att invånare som berörs av en ny detaljplan ska få en möjlighet att tycka till.
Johan Andersson menar att ett av målen som funnits med kommunens satsningar på nyproduktion av lägenheter har varit att skapa möjlighet till en större omsättning på villorna.
– Vi måste få till en större omflyttning.

För att öka rörligheten, så att fler villabor kan tänka sig att sälja, måste det till lösningar på riksplanet menar Johan Andersson. Till exempel när det gäller frågan om beskattning i samband med att man säljer villan.
– Vi vet ju att omflyttningen i husen är lägre än tidigare. Alla riksdagspartier måste ta den här frågan på allvar, så att vi kan öka omflyttningen.

ESLÖV Utbudet är skralt även för den som vill satsa på att bygga nytt och köpa en villatomt av kommunen.
Totalt står 93 sökande i tomtkön men i dagsläget finns bara en enda ledig tomt i tätorten till salu.

Intresset för att ställa sig i kommunens tomtkö har ökat, enligt Gustav Svebring som är mark- och exploateringsingenjör på kommunen och som har ansvar för tomtkön.
– Det är fler som har anmält sig till tomtkön i år än vad det var under hela förra året.
Möjligheten att få en tomt är i dagsläget ytterst begränsad. Totalt står 93 sökande i kommunens tomtkö men det matchar långtifrån tillgången på tomter i Eslövs tätort.
– Som det ser ut just nu har vi en ledig tomt kvar som är osåld, men den kommer förmodligen att säljas inom någon vecka. Så när den är såld har vi just nu inga lediga tomter alls.
Till hösten kan det däremot ljusna något.
– Förhoppningsvis kan vi under hösten få fram mellan tio och femton tomter, säger Gustav Svebring och tillägger att det även finns flera detaljplaner på gång som förhoppningsvis klubbas till hösten.

Gustav Svebring påpekar att somliga som står i kön stannar kvar där lång tid utan att slå till på de tomter som faktiskt dyker upp.
Ibland handlar det om att man kanske tänker sig att bygga en villa i ett senare skede av livet. I andra fall kanske man väljer att inte slå till på en ledig tomt för att man kanske inte tycker att alla omständigheter stämmer, till exempel att man inte skulle få kvällssol på baksidan på just den tomten.
– Jag förstår det också. Ska man kanske lägga tre miljoner totalt, med vad det kostar med allting, så ska det vara rätt också. Tomter har ju funnits och finns också, men det ska vara rätt tomt också.

Att låta Eslövs tätort växa utanför tätortsgränsen har genom åren begränsats av synpunkter från länsstyrelsen, uppger Gustav Svebring.
Enligt honom äger kommunen visserligen väldigt mycket mark i en ring runt tätorten. Problemet med att bebygga den marken har varit att länsstyrelsen haft invändningar mot att man exploaterar åkermark.

– Det har varit stora diskussioner med länsstyrelsen om att vi inte ska bygga på åkermark för att den är så bra i de här trakterna. Vi får inte bygga sönder den, utan den ska vara till jordbruket.
Gustav Svebring tror att länsstyrelsens stränga hållning håller på att börja luckras upp lite grann.
– Länsstyrelsen är inte lika tuff längre, som de var för några år sedan. Men det här har gjort att vi under den senaste åren har valt att inte bara rulla ut nya villamattor utan att fokusera inåt och att även titta mot östra Eslöv.
Istället har kommunen valt att titta på förtätningsprojekt inne i tätorten, förklarar Gustav Svebring.
– Vi försöker hitta luckor istället. Det enkla är att bara bygga ut fler villaområden på åkermark, men det vill vi inte själva. Vi ser det som att det blir mer kvalitet om man får ihop mer sammanhållen bebyggelse och att bygga i områden som redan är etablerade. Jag tror det blir trevligare med bostäder om man redan har fungerande kollektivtrafik, och det finns etablerade grönytor och närhet till skolor och den typen av service.

Men vägen att gå mot förtätningar innebär fler utmaningar, förklarar han.
– Det är inte lika enkelt. Det blir många, många fler parametrar att förhålla sig till när man ska förtäta. Bygger man till exempel bort parker och grönytor så klagar folk på det i stället.

ESLÖV Bristen på villor i Eslövs tätort är större än på länge. Trots att det här ska vara mäklarnas bästa tid på året har det sista tiden bara funnits tre villor till salu i hela tätorten.
– Det är extremt lite för den här årstiden, säger Jimmy Karlsson på mäklarfirman Landgren.

Köpsugna villaspekulanter som surfar in på bostadssidan Hemnet möter ett magert utbud om det är i Eslövs tätort man vill slå ner bopålarna.
Mäklaren Jimmy Karlsson, som jobbar på Landgrens Eslövskontor, märker tydligt av bristen på säljbara villor i tätorten.
Enligt honom ska den här årstiden egentligen vara en höjdpunkt när villaförsäljningen går på högtryck.

Men i nuläget har hans kontor bara en villa till salu i Eslövs tätort och totalt har det under senaste veckan bara funnits tre villor till salu på Hemnet.
– Det är extremt lite för den här årstiden, säger han och konstaterar att bristen på säljbara villor i tätorten har varit mer påtaglig den här våren jämfört med samma period förra året.
Jimmy Karlsson har jobbat som mäklare i Eslöv i fyra år. Under de tre senaste åren har han märkt av ett dalande utbud av villor som säljs i tätorten.
Trycket på de få villor som kommer ut på marknaden är stort. Lite beroende på pris brukar han ha 20 till 40 sällskap på visningarna.
– Det är många som hör av sig till oss och frågar om vi har något nytt på väg ut.
En skillnad som också märks är att försäljningen av en villa går snabbare numera. Ett par visningar och sedan blir det budgivning där priset ofta går upp mellan 10 och 15 procent.

Jimmy Karlsson understryker att bristen på villor inte bara är något som gäller Eslöv och påpekar att situationen ser likadan ut i till exempel Malmö.
Samtidigt menar han att bristen på villor i Eslövs tätort får konsekvenser.
– Det är många som vill ha familjevillor, säger han och menar att villabristen gör att många yngre familjer får svårt att slå ner bopålarna här.
Villabristen gör också att en del spekulanter börjar snegla mot andra håll. Vissa börjar titta på hus utanför tätorten, som i Stehag i Marieholm.

Men andra börjar i vissa fall överväga att istället satsa på ett villaköp i en annan kommun. Höör är till exempel en tuff konkurrent för Eslöv och Jimmy Karlsson påpekar att tillgången på villor är betydligt bättre där.
Han tror det finns flera skäl till att omsättningen av villor är liten. För det första menar han att det finns skattetekniska förklaringar, där många upplever att det blir en stor skattekostnad att sälja villan.
För det andra handlar det om att många som kanske byggde sin villa på till exempel 70-talet har låga boendekostnader eftersom man numera har betalat av lånen eller har låga lån på huset. Det gör att man hellre stannar i sitt hus än säljer för att skaffa nytt.
En annan utmaning handlar om att det inte finns så många alternativ i Eslövs tätort för den som vill flytta från villan, menar Jimmy Karlsson.
– Alternativen är begränsade, förutom hyresrätter. Många som flyttar från huset vill ändå ha en liten trädgårdstäppa och vill då ha ett mer radhusliknande boende. Men de alternativen är få i Eslöv och blir ofta dyra.

Att det under de sista åren har byggts många hyreshus i Eslöv är bra, menar Jimmy Karlsson. Men det måste finnas en bredd på marknaden.

Han har en tydlig uppfattning om vad som måste till för att få mer fart på villamarknaden i Eslövs tätort:
– Det behövs fler villatomter och det behöver byggas mer villor här. Då får man ut mer villor på marknaden.

Siffror från Svensk Mäklarstatistik visar att Eslövs villapriser ökat mest i Skåne de senaste tolv månaderna. Här är hela listan (ökning i procent):

1. Eslöv 18,2
2. Lomma 16,0
3. Åstorp 15,5
4. Svalöv 15,0
5. Kristianstad 14,8
6. Skurup 13,6
7. Bjuv 12,8
8. Klippan 12,0
9. Höganäs 11,9
10. Vellinge 11,1
11. Sjöbo 10,2
12. Malmö 10,1
13. Landskrona 9,1
14. Lund 8,8
15. Kävlinge 7,8
15. Ystad 7,8
17. Höör 7,6
18. Svedala 7,5
19. Trelleborg 7,4
20. Höganäs 6,3
21. Staffanstop 6,1
22. Hörby 5,4
23. Helsingborg 4,7
24. Ängelholm 3,4
25. Simrishamn 1,8

Genomsnitt för Skåne: 10,0

För Bromölla, Burlöv, Båstad, Osby, Perstorp, Tomelilla, Örkelljunga och Östra Göinge finns ingen siffra redovisad på grund av för få sålda hus under perioden.

Tittar man på de senaste fem åren har vllapriserna stigit mest i Landskrona (44 procent), tätt följt av Åstorp (43).
Minst har priserna de senaste fem åren ökat i Höör (13 procent) och Bromölla (17).

Källa: Svensk Mäklarstatistik

ESLÖV Det börjar bli dags att bygga ett parkeringshus i centrala Eslöv, tycker politikerna i miljö- och samhällsbyggnasdnämnden. De tycker att Badhusparken är en lämplig placering och ser både tre och fyra våningsplan mot tidigare två.

– Vi begär nu hos kommunstyrelsen att lyfta ärendet med tidsplan, finansiering, organisationsform. Det handlar om när parkeringshuset ska byggas, vem som ska bygga det och vem som ska finansiera det, säger nämndens ordförande Bengt Andersson (M).
I botten finns en utredning från konsultfirman Trivector som gjordes 2011.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden vill ha en placering i Badhusparken, som ligger vid stadsbiblioteket. Där finns en detaljplan där de flesta aktuella tomterna redan är godkända att bebyggas med ett p-hus.
Vid Badhusparken finns flera tänkbara placeringar. Längs järnvägen från Östergatan och fram till långtidsparkeringen skulle gå att bygga direkt. Den del som ligger parallellt ut mot Norregatan kräver planändring.
– Ett parkeringshus längs järnvägen kan också bli en form av bullerskydd, vilket kan göra det extra intressant att ha det där, säger Bengt Andersson, som gärna ser att parkeringshuset blir ett eller två våningsplan högre än de två våningar Trivector skissade på för sex år sedan.

Om kommunen själv ska bygga blir det serviceförvaltningen som gör det. En annan tänkbar modell är att kommunala industribolaget Eifab bygger.
– Vi kan också ha någon extern som bygger. Vi är inte låsta i det. Det kan vara intressant för någon extern att bygga det nu när vi inför parkeringsavgifter i centrala Eslöv. I och med att vi förtätar mycket i centrum blir det möjligt att sälja parkeringsplatser till dem som vill bygga bostäder och till dem som bor i området, säger Bengt Andersson.
Kostnaden för att bygga parkeringshuset beräknades 2009 till 22-39 miljoner kronor. Den baserades på två våningar och 150 platser ovan mark.
Sedan 2011 har cirka 200 parkeringsplatser försvunnit i centrala Eslöv och cirka 85 stycken har tillkommit. Ytterligare 170 parkeringsplatser kan det närmaste året försvinna på grund av bostadsbyggande.

Samtidigt har behovet av parkeringsplatser ökat i form av 70 nya färdigbyggda lägenheter och kommer att öka ytterligare med 300 lägenheter. Sammanfattningsvis anser Trivector att det krävs ytterligare 250–500 parkeringsplatser fram till 2021.

Tidigare har även diskuterats att bygga på andra sidan järnvägen vid Ica Kvantum.
Miljö och Samhällsbyggnad bedömer att innan slutligt beslut tas om parkeringshus i centrum bör effekterna av taxa för parkering utvärderas. Detta kan göras under hösten 2019.
Sverigedemokraterna och Miljöpartiet avstod från att delta i omröstningen.

ESLÖV Planerna på att bygga sex studentlägenheter i ett granitgråfärgat nybyggt hus mitt emot Coop Extra och Valpen i Eslöv får jobbas om innan det kan bli verklighet.

Det handlar om Västergatan 31 i kvarteret S:t Göran.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ledamöter studerade ritningarna vid senaste mötet – men tycker att ett sådant hus skulle bli väldigt mörkt.

Taket är svart medan huset är gråsvart. Och det harmoniserar inte riktigt med resten av husen i omgivningen, anser man.
Ljusare fasad med ett tegelrött tak hade sett bättre ut, tyckte tjänstemännen när de tittade på planerna. Ledamöterna i nämnden höll med.
Fasaden ligger ut mot vägen i en miljö som markerats som särskilt värdefull kulturmiljö.

Det är företaget Suprema Sweden som tidigare ansökt om och fått bygglov för att bygga ett nytt hus med två lägenheter på andra våningen och två dubbelgarage i bottenplanet.
Nu har man tänkt om och vill istället bygga sex lägenheter – tre där nere och tre där uppe, samtidigt som dubbelgaragen stryks. Ytan är nästan densamma som tidigare. Det är tänkt att bli ingång från sidan och loftgång till andra våningsplanet.
Detaljplanen godkänner bara två bostäder där och byggrätten överskrids något.
– Det var rätt mycket diskussion om detta på nämndens möte. Vi kom fram till att återremittera ärendet och då se över fasadutformningen mot gatan så att den harmoniserar mot övrig bebyggelse där, säger miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Bengt Andersson (M).

Sverigedemokraterna ville avslå helt direkt. Detta var också förvaltningens förslag – just för att antalet godkända lägenheter på tomten bara är två.

Stehag. Vackert väder och sprängfyllda förråd drog hundratals loppissugna till Stehag på Kristi himmelsfärdsdag. För arrangören Frisksportklubben Tor är detta inte bara en god inkomstkälla utan även ett sätt att skapa en folkfest. Vid ett av stånden stod Eslövs kommunstyrelses ordförande Johan Andersson (S).
– Jag har ju varit aktiv i FK Tor sedan barnsben och tycker det är roligt att träffa gamla vänner så här.

mellanskåne En kvinna döms för att ha misshandlat sin son i samband med lämning på förskolan.

Enligt domen från Lunds tingsrätt var det den 10 mars förra året som kvinnan skulle lämna sin son, född 2009, på förskolan på en ort i Mellanskåne.
En anställd råkade då se genom fönstret hur mamman gav sonen en örfil. Enligt den anställda var det ett slag med öppen hand och det var ”mer åt det hårda hållet men det var inte så att (pojken) flyttades av slaget”.

Enligt den anställda trillade pojken inte omkull och det såg inte heller ut som att han blev ledsen. Händelsen antecknades av personalen och ledde så småningom till en polisanmälan.
Mamman nekar till att ha slagit sonen, men tingsrätten litar på den anställdas uppgifter. Hon har berättat klart och tydligt om vad som hänt och det finns ingen anledning att tro att uppgifterna skulle vara oriktiga, enligt domstolen.
Däremot är det inte styrkt att det var ett hårt slag, eftersom det inte finns någon dokumentation av att pojken fick ett blåmärke eller annan skada. Misshandeln bedöms därför som ringa och straffet stannar vid dagsböter, totalt 3 000 kronor.

En av nämndemännen höll inte med och antecknade så kallad skiljaktig mening. Han menar att den anställda inte kan ha sett örfilen från platsen där hon stod.
Nämndemannen tycker också att den anställda verkar ha ett horn i sidan till pojkens pappa. Hon har berättat att pappan flera gånger ställt till med ”uppträdanden” när han hämtat sonen. Han ska ha skrikit och svurit och tyckt att det tog för lång tid.

ESLÖV Det har gått fyra månader sedan den våldsamma branden i flerfamiljshuset på Rönneberga, och renoveringen har kommit igång på allvar.
I augusti är planen att de evakuerade ska kunna flytta in igen.

Sedan Skånskan senast träffade bostadsrättsföreningens Göran Dahlqvist – nyligen vald till ordförande – har det hunnit hända en hel del.
Avfuktningen är klar och den stora vita skyddsplasten som svept in huset är bortplockad och blottar den rökskadade fasaden.
Arbetet har gått över från sanerings- till renoveringsfasen.

Huset har redan fått ett nytt tak. Göran Dahqlvist visar hur den utskjutande takfoten är konstruerad av ett kompositmaterial som står emot eld bättre än de vanliga träplanken i originalutförandet gjorde.
– Det är ett myndighetskrav. Byggstandarden är sådan i dag.
Inne i huset är byggarbetare från Otto Nilsson Byggnads AB i full gång med renoveringen av lägenheterna när Skånskan hälsar på.
– Som mest är de uppemot 20 man som jobbar här, med underentreprenörerna inräknade.

Tio av de 18 lägenheterna skadades av branden i olika omfattning och ska gås över, allt från totalrenoveringar till ytskikt. Lägenheten där branden startade får till exempel nytt kök, nytt badrum, nytt golv, nya tapeter, nya radiatorer. Sex lägenheter får nya elledningar.
Alla balkongfrontar byts ut, det går inte att tvätta dem rena. Förstörda inglasningar ersätts med nya.
Medlemmar som vill ha högre standard än den som föreningen erbjuder kan lägga till mellanskillnaden själv och få det.
Trapphusen fräschas upp i alla tre uppgångar, även om alla inte blev lika påverkade av branden.
Göran Dahlqvist räknar med att renoveringen kommer att kosta någonstans mellan 12 och 15 miljoner kronor när allt är klart. Av denna summa får föreningen stå för uppskattningsvis två miljoner kronor själv, genom de åldersavdrag som görs när gammal inredning ersätts med ny. En mindre självrisk blir det också.
– Vi hoppas fortfarande slippa höja avgifterna men vi vet inte än.

Kontakterna med försäkringsbolaget har fortsatt att fungera bra, berättar Göran Dahlqvist.
Som Skånskan rapporterade nyligen har den medlem som orsakade branden fått ett strafföreläggande på 9 500 kronor. Det är möjligt att föreningens försäkringsbolag kommer att rikta ett så kallat regresskrav mot mannens försäkringsbolag – men det är inget föreningen är inblandad i.

När är det då äntligen dags för medlemmarna att flytta in igen?
– Den 2 augusti är det planerat för slutbesiktning och i så fall kan vi påbörja inflyttningen helgen efter. Tidigare var det sagt 12 juli men byggarna hinner inte till dess. Det tog längre tid än vi trott att torka ut lägenheterna, säger Göran Dahlqvist.
I augusti har det gått sju månader sedan branden. En tuff prövning för vissa av medlemmarna.
– Vi har de som bor väldigt trångbott jämfört med hur de hade det här. De längtar efter att få flytta tillbaka.

Efter branden löste det sig för de flesta med nytt boende. Någon hamnade i lägenhet hos annan hyresvärd, någon tvingades bo hotell, någon valde att flytta till husvagn på en camping.
Men det gick inte av sig självt. Huvudansvaret för att ordna boende låg på var och en av familjerna.
– Det är en brist i systemet. Vi har ingen bra organisation för en sådan här situation, och det är nog svårt att skapa det också.

Skånskan slog en signal till Jan Inge Arrskog som var en av dem som tvingades flytta ut efter branden. Han och hustrun bor på en camping i Malmö som de brukar tillbringa tid på sedan tidigare.
– Det passade oss bra., och det har fungerat. Men jag vet att det finns andra som haft det värre, säger Jan Inge Arrskog.

Tidningen har även varit i kontakt med en boende som är frustrerad över situationen och som uppfattar det som att saneringen och renoveringen verkar gå onödigt långsamt.
– De jobbar så fort de bara kan, försäkrar Göran Dahlqvist.

BILLINGE

Den 27 maj klockan 13-15 är det byggnadsvårdsdag på Gamlegård i Billinge. Kunniga inom byggnadsvård finns på plats och pratar om allt från halmtak och dörrenovering till hur man målar med stänkteknik. Museet håller öppet, och klockan 15 blir det en guidning av Trumpetarbostället.

ESLÖV Det uppstod en brand i en hög med byggavfall på Kvarngränd vid 13-tiden på fredagen. Lågorna slog upp bara några meter från hyreshusets fasad.

Precis intill högen stod även en bil parkerad, men den hann flyttas innan den tog någon större skada.

Det pågår ett renoveringsarbete i hyreshuset intill och byggarbetare som Skånskan talade med på platsen berättade att de själva påbörjade släckning av elden innan räddningstjänsten kom till platsen.
De misstänker att branden anlades på något sätt.
– Jag har sett många som kastat cigarettfimpar i bygghögarna. Det kan ha varit så det gick till, säger en av dem.

Så sent som 12 maj brann det i en hög med lastpallar bakom stationshuset. Den branden var med all säkerhet anlagd, enligt polisen.

ESLÖV Många näringsidkare i centrum får en uppsträckning efter att kommunen gjort ett svep på stan för att se till att tillgängligheten inte begränsas av otillåten skyltning.

I slutet av april gjorde tjänstemän från kommunens gatuavdelning ett svep framför näringsidkare och verksamheter i centrala Eslöv.
– Vi gör det här för att följa upp att de riktlinjer vi har för offentlig skyltning följs, säger kommunens tillförordnade gatuchef Lisa Dahlberg.

Hon förklarar att riktlinjerna finns för att den här typen av miljöer ska vara tillgängliga så att det inte finns hinder för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Det visade sig att det fanns många syndare bland stans butiker, restauranger och verksamheter.
I efterhand har kommunen skickat ut en lång rad brev för att påtala bristerna. I vissa fall handlar det om man över huvud taget inte har tillstånd för skyltning. I andra fall handlar det om att man till exempel ställt upp varor eller sin skylt, så kallade ”gatupratare”, på fel ställe på trottoaren.
När tjänstemännen gjorde inventeringen var det totalt 43 näringsidkare i centrala Eslöv som hade gatupratare eller varuskyltning framme. Av dess var det mer än hälften som misskötte sig på något sätt.

Det visade sig att 24 av dem inte hade tillstånd för skyltning. Av dem som har tillstånd för gatupratare så var det två som inte följde föreskrifterna och av dem som har tillstånd för varuskyltning så var det två som inte följde föreskrifterna.
– Vi vill ju så klart att det ska vara tillgängligt för våra medborgare och besökare i centrum. Det är viktigt att det följs, säger Lisa Dahlberg.

Hon klargör att det egentligen är polisen som har hand om tillsynen, men att det i praktiken är kommunen som gör de årliga inventeringarna eftersom det handlar om kommunens mark. Det är också hos polisen man ska ansöka om de nödvändiga tillstånden.
Bland dem som fått en tillsägelse av kommunen finns Eslövs museum, som visade sig sakna tillstånd för den skyltning man ställt ut.
– Då måste vi söka ett sådant tillstånd. Det är väl ett förbiseende eller okunskap om att man skulle det, säger Hans Bertil Hansson som är sekreterare i museiföreningen.

Han tar tillsägelsen om skylten med ro.
– Det är bra att kommunen är på hugget. Skyltarna kan säkert vara olämpligt placerade för till exempel synskadade.
Flera andra tycker dock att kommunens inventering är lite väl nitisk.
– Det är lite tråkigt. Har de inget viktigare för sig? frågar sig Sara Friberg som driver Blomsterhörnan.
Hon har ett giltigt tillstånd men fick en reprimand för att hon inte följt riktlinjerna.
Sara Friberg menar att hon har full förståelse för att centrum ska vara tillgängligt för alla.
– Jag anstränger mig verkligen för att följa föreskrifterna men det är inte helt lätt att följa dem exakt.

Hon märker att det gör stor skillnad när hon har varor eller sin skylt ute för att locka in kunder i butiken. Hon tycker att kommunen borde se värdet av att det finns en levande handel där många rör sig i centrum.
En annan näringsidkare, som vill vara anonym, har också synpunkter på inventeringen av skyltningen.
– Kommunen borde anstränga sig mer för att hjälpa och stötta oss näringsidkare istället för att bråka med oss om sådant här.

Tillförordnade gatuchefen Lisa Dahlberg invänder:
– Det är verkligen inte meningen att bråka. Utan det är för att vi ska ha ett tillgängligt centrum och kunna ta emot fler människor.

Eslöv Idag står Skånska Dagbladet på Västerlånggatan för att möta våra läsare. Välkommen att träffa oss mellan klockan 10 och 14.

ESLÖV Efter en ny vända i vård- och omsorgsnämnden är det nu bestämt att anhörigbidraget avskaffas vid årsskiftet.

Ärendet om stödet med anhörigbidrag var upp i nämnden i april men skickades tillbaka för att tjänstemännen skulle se över vissa detaljer kring utfasningen.
Vid sitt senaste möte hade vård- och omsorgsnämnden uppe ärendet igen och beslutade då att bidragsformen nu ska ryka.
– Det var en enig nämnd, säger ordförande Tony Hansson (S).
I dagsläget får mellan 23 och 40 kommuninvånare det så kallade anhörigbidraget från kommunen, som kan beviljas när man vårdar eller hjälper en närstående i hemmet, som till exempel är långvarigt sjuk.

De som i dag har anhörigbidrag kommer att informeras om att stödet upphör från och med den 1 januari 2018.
De som har tidsbegränsade anhörigbidrag får en förlängning till och med den 31 december i år. Efter den 18 maj kommer inga fler gynnande beslut om anhörigbidrag att tas.

Liksom tidigare påpekar nämndsordförande Tony Hansson att anhörigbidraget inte är lagstadgat.
Han återkommer också till de andra skäl som finns till att man avvecklar stödformen.
Till exempel att det redan finns andra möjligheter för anhöriga att få stöd och hjälp genom kommunen.
Nämnden påpekar också att en svårighet med anhörigbidraget är att det är svårt att bedöma huruvida en person är lämplig att vårda sin anhörig och att man kanske inte har någon bakgrund inom vården.

Tony Hansson påpekar att det kan se olika ut med vilket nätverk en brukare har runt sig.
– Det här handlar om likabehandlingsprincipen, säger han.

ESLÖV

Tre fönster krossades och ytterligare ett skadades på Källebergsskolan någon gång mellan 23 och 24 maj.

ESLÖV

En lägenhet på Sockenvägen utsattes för inbrott i tisdags eftermiddag. Tjuven eller tjuvarna tog sig in genom att bryta upp ytterdörren och stal smycken till ett okänt värde.

ESLÖV När två poliser skulle transportera en berusad 53-åring till fyllecellen blev mannen först hotfull och försökte sedan skalla den kvinnliga polisen.

Den 53-årige mannen var rejält berusad en junidag förra sommaren, när en polispatrull bestämde sig för att omhänderta honom i Eslöv och köra in honom till polishuset i Lund för att han skulle kunna nyktra till där.

Eslövsmannen var uppenbarligen inte belåten med polisernas beslut. Under transporten i polisbilen började 53-åringen hota poliserna och ska ha sagt att han skulle ”ge dem på käften” och ”plocka dem”.
Vid framkomsten skulle poliserna avvisitera Eslövsbon. I samband med att en kvinnlig polis i patrullen skulle ta av 53-åringens livrem försökte han skalla henne. Men poliskvinnan hann rygga undan i sista stund och fick även lite hjälp av en arrestvakt som tog ett stadigare tag om 53-åringen.

Nu har Eslövsbon dömts för hot mot tjänsteman och för försök till våld mot tjänsteman. Han döms till att punga ut med sammanlagt 2 500 kronor i dagsböter.
Tingsrätten ställer sig inte bakom poliskvinnans skadeståndskrav. Enligt tingsrätten ligger 53-åringens angrepp mot henne inom ramen för vad man måste tåla som polis.

Eslöv En flicka och tre pojkar trakasserades av tre lite äldre killar utanför Netto i onsdags förra veckan, enligt en polisanmälan.

Det är pappan till ett av barnen som anmält händelsen. De fyra barnen, 10-11 år gamla, hade varit på Netto på Solkullen och handlat. När de kom ut därifrån stoppades de utanför butiken av tre lite äldre killar, de bedöms vara några år äldre.
Killarna uppträdde enligt anmälan hotfullt mot barnen och ska bland annat ha tryckt in någon i blomstervagnarna vid entrén.
Killarna ville ha barnens godispåsar. En av killarna ska ha tagit strupgrepp på en av pojkarna, och flickan ska ha blivit slagen 2-3 gånger på axeln. En pojke ska dessutom ha blivit slagen i ansiktet.
När ett av barnen försökte ringa efter hjälp med mobiltelefonen sa en av killarna att de i så fall skulle ta mobilen.
När killarna stulit godispåsarna gick de vidare. Men senare stötte barnen – minus en av pojkarna som hade gått hem – ihop med killgänget igen, på cykelvägen runt Husarängen. En av dem sparkade på en av pojkarnas cykel. Men det ska inte ha blivit ytterligare bråk.

Eslöv Ett gäng om fem tonårskillar gick till hård attack mot tre matgäster i Eslöv i helgen.

Det var vid tvåtiden natten mot söndag som tre personer kom ut från pizzeria Golex på Köpmansgatan. Där blev de konfronterade av ett gäng om fem killar som uppges vara i 15-17-årsåldern.
Någon ska ha sagt något och direkt därefter gav sig kvintetten på de tre matgästerna med sparkar och slag.
Det var enligt anmälan en rätt så grov misshandel med flera slag och sparkar mot ansikte och kropp.
En av de angripna ska ha fått en tand utslagen och körts till sjukhus med ambulans. De andra två blev mörbultade och klagade över bland annat ryggsmärtor.
Polisen hann inte ikapp gänget men det finns flera vittnen till misshandeln och polisen har hopp om att kunna ringa in gärningsmännen.
0704-14 26 26, henrik.lindahl@skd.se

ESLÖV När Skolinspektionen gjorde en tillsyn på Montessorifriskolan upptäcktes brister som skolan nu måste rätta till.

Då Skolinspektionen tidigare i våras la luppen över Eslövs skolor granskades även Montessorifriskolan.
Efter tillsynen kräver Skolinspektionen att friskolan nu åtgärdar brister som upptäcktes under granskningen.
Bristerna gäller rutiner vid kränkande behandling, bristande tillgång till elevhälsa och brister kring rutiner för kvalitetsarbete och utvecklingsinsatser.
– De punkter som Skolinspektionen tar upp är punkter som vi är medvetna om och som vi arbetar kontinuerligt på, säger Per Celander som är rektor på Montessorifriskolan.

När det gäller bristen som avser rutinerna vid kränkande behandling bedömer Skolinspektionen att rektorn inte anmäler alla angivna elevkränkningar till styrelsen på skolan.
Enligt rektorn Per Celander har man redan tidigare påbörjat ett arbete mot förbättringar när det gäller flera punkter som Skolinspektionen slår ner på.
– Redan under våren har vi arbetat med att förbättra skolhälsovården och arbetet med kränkande behandling. Det gjorde vi faktiskt i förväg, även om Skolinspektionen nu påpekar det. Det är inte bara på grund av denna inspektionen.

En förbättring som redan ska ha påbörjats enligt Per Celander gäller rutinen för rapportering till styrelsen av kränkande behandling.
– Från och med förra styrelsemötet i april la vi in att en punkt i styrelsemötena är att rektorn redogör vilka ärenden som är pågående.

Montessorifriskolans fritidshem fick också kritik av Skolinspektionen och det som måste åtgärdas gäller rutiner för uppföljning av utbildningen samt rutiner vid kränkande behandling.
Skolan måste nu senast den sista oktober visa att man åtgärdat bristerna som Skolinspektionen påtalat.