Skånskan har tidigare rapporterat om att Eslövs kommun gick i mål med ett överskott för 2019. Årsredovisningen visar att överskottet i finanserna slutade på 44,8 miljoner kronor.
När kommunstyrelsen fattade beslut om att godkänna årsredovisningen så valde V att avstå från att delta i beslutet.
Efter en motion från Vänsterpartiet har det nu fattats ett beslut om att utöka borgerliga vigslar i Eslöv.
Nu har riktlinjerna setts över för att utöka möjligheterna till borgerliga vigslar, så att giftassugna ska få chansen även under juli månad och under en röd dag i månaden.
Antalet vigselförrättare ska nu utökas så att de är minst sex till antalet.
En bonus är att det nu ska ordnas drop-in vigslar under Alla hjärtans dag, den 14 februari.
Hörby, Eslöv och Höör. Så ser IP-Onlys prioritering i Mellanskåne ut just nu.
I Hörby bygger IP-Only fyra etapper från tätorten och österut mot Killhult. Totalt omfattas 1 800 hushåll. 65 procent har visat intresse.
De fyra etapperna i Hörby beräknas kosta 70 miljoner kr. Inom kort hoppas IP-Only fatta beslut om att bygga över kommungränsen i Sätaröd ända upp till gränsen mot Tollarp. Hörby kommun för även dialog med IP-Only om operatören kan tänka sig sig att bygga ut fiber i Södra Rörum för de kunder som blivit övergivna av Telia.
I Eslöv bygger IP-Only ut fiber öster om stambanan hela vägen bort till kommungränsen mot Höörs kommun vid Östra Strö och upp norr om Kungshult.
Inom kort påbörjar man arbetet väster om stambanan. Investeringen på 34 miljoner kronor ger över 400 hushåll möjlighet till fiber.
I Höör har IP-Only inga pågående projekt.
– Generellt är det svårt att komma in i en kommun som nummer två vilket är fallet här men om det finns kvar områden som är intressanta går vi gärna in i Höör, säger Tomas Avenborg, kommunansvarig på IP-Only.
Operatörer som Telia och IP-Only har kallats svekfulla för att de inte hållit vad de lovat. Nu ger fiberoperatören IP-Only sin bild av den pågående bredbandsutbyggnaden i Mellanskåne.
– Vi investerar just nu en miljard kronor i Skåne. Nästa år satsar regeringen 650 miljoner i hela landet. Det ger perspektiv, säger Tomas Avenborg, kommunansvarig på IP-Only.
– Man måste tycka om problemlösning för det är klurigt nu, säger Tomas Avenborg när han besöker Skånska Dagbladets redaktion.
IP-Only är tillsammans med Telia dominerande i Sverige med att bygga ut fiber. En tredje del är de olika stadsnäten som finns i ett antal av Sveriges kommuner.
De senaste månaderna har SkD berättat om Telias besked att man avbryter fiberutbyggnaden i Mellanskåne och om konsekvenserna det har fått för boende på landsbygden.
Tidigare har IP-Only också fått en del svarta rubriker.
Nu vill operatören ge sin bild av läget. För närvarande är IP-Only igång med två stora projekt i Eslöv och Hörby.
Tomas Avenborg säger att det blivit allt svårare för IP-Only att ge sig in i nya projekt.
– Det finns fortfarande hela kluster med potentiella kunder. Men de börjar bli få. Problemet med många områden på landsbygden i dag är att vi behöver få med alla kunder längs en sträcka för att vi ska kunna räkna hem en affär. Men ofta har man tömt de bästa kunderna längs vägen, det har blivit sönderbyggt. Då blir det svårt, säger Tomas Avenborg.
Om regeringen ska nå sitt bredbandsmål till år 2025 krävs det bidrag är Tomas Avenborgs besked. Ett mål som bland annat omfattar att 98 procent av befolkningen ska ha bredband om minst 1 gbit per sekund i hemmet och på arbetet.
Post- och telestyrelsen har pratat om 22 miljarder kronor?
– Jag kan inte säga en exakt summa men det behövs bidrag. Den dyraste delen är kvar, säger Tomas Avenborg.
Någon statlig reglering tror inte Tomas Avenborg på i det här läget.
– Operatörerna har redan lyckats inbringa enorma mängder av kapital under kort tid till fiberutbyggnad. Nio av tio svenskar har fått ett fibererbjudande.
– Det jag tror behövs nu är en intensifierad dialog mellan operatörer och kommuner, regioner och staten, säger han.
Tomas Avenborg nämner Örkelljunga som ett exempel där kommunen gått in med 11 miljoner kronor och köpt anslutningar mot villkoret att IP-Only bygger fiber på hela landsbygden.
Ett problem i sammanhanget för operatörer som IP-Only och Telia är markägarna. Ofta har man svårigheter att komma överens trots att operatörerna betalar intrångsersättning och ersättning för skador.
– Det här är ett branschproblem. Det är inte ovanligt att det behövs 200 markavtal för 200 kunder ute på landsbygden. Det finns ett väldigt stort koordineringsarbete innan vi kan gräva och det är en jätteutmaning. Vi kan inte heller hoppa över att gräva en bit.
Efter en granskning gav kommunens revisorer kritik mot hur kommunstyrelsen sköter delar av investeringsprocessen.
Nu har revisionen fått ett svar.
Kritiken kom från de förtroendevalda revisorerna, som i slutet av december redovisade granskningen av kommunstyrelsens investeringsprocess.
Till sin hjälp hade lekmannarevisorerna haft en professionell revisionsbyrå.
Kommunens revisorer sammanfattade kritiken med att konstatera att ”kommunstyrelsen inte har en ändamålsenlig styrning av investeringsprocessen”.
Revisionen menade att bristerna utgör en potentiell risk:
”Brister i hanteringen av investeringar kan få stora ekonomiska konsekvenser för kommunen. Därför är det viktigt att processen kring investeringar fungerar på ett tillfredsställande sätt och att det finns en tillräcklig kontroll”.
Revisionen menade bland annat att kommunstyrelsen behöver tydliggöra vilka underlag som ska ligga till grund för beslut genom hela processen.
”Det saknas på ett övergripande plan en långsiktig strategisk plan för kommunens lokaler”, ansåg revisionen.
Man såg också ett behov av att det införs prioriteringsgrunder för investeringsprojekten, för att säkerställa att kommunfullmäktige sedan tar beslut på väl avvägda grunder.
Roll- och ansvarsfördelning var också otydlig, enligt granskningen. Nämnderna ansågs ha möjlighet att styra projekt i alltför hög utsträckning.
Revisionen avslutade med att ge en rad olika rekommendationer till kommunstyrelsen, och ville även ha svar på vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av kritiken och de rekommendationer som getts.
-Vi får noga titta på de det som revisionen framför, säger kommunstyrelsens ordförande, Johan Andersson (S), som menar att man ska stärka upp processen på de punkter som fått kritik.
Processen är redan igång med att förbättra delar av det som påpekas. Ett nytt arbetssätt för att ta fram en flerårig lokalförsörjningsplan ska införas. I den ska prioriteringsgrunderna finas med på ett tydligare sätt.
I den nya process som pågår är det också tänkt att man ska minska behovet av inspel från nämnderna i slutskedet.
När kommunstyrelsen skulle fatta beslut om att överlämna yttrandet till revisionen kom SD med ett eget yrkande, men fick inget gehör i den votering som hölls. SD valde att reservera sig.
I ett par års tid har en företagare i kakbranschen stridit mot Eslövs kommun. Kvinnan anser att kommunens kontrollavgift på 2 700 kronor för knappt 20 minuters inspektion av en tom lokal på åtta kvadratmeter var för hög. Nu har kvinnan på nytt fått avslag på en ny överklagan.
Kvinnans strid mot miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Eslöv har pågått sedan våren 2018.
Året dessförinnan hade kvinnan registrerat en livsmedelsanläggning med inriktning mot kakor.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade att anläggningen skulle placeras in i en viss riskklass och att en årlig kontrollavgift på 2 700 kronor skulle tas ut. I det ingick tre timmars kontrolltid á 900 kronor.
Det tyckte kvinnan var för mycket och hon skickade därför in en överklagan till nämnden.
Kvinnan menade att den beslutade avgiften var grundad på att det fanns en omsättning. Hon påpekade att det knappt fanns någon omsättning i företaget än och att de tre kontrolltimmarna därför inte stod i proportion till verksamhetens omfattning.
Kvinnan menade att en timmes kontrolltid kunde räcka.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden stod på sig och fick gehör hos länsstyrelsen, som avslog kvinnans överklagan.
Länsstyrelsen menade att nämnden är skyldig att ta ut en avgift för att bekosta sin kontrollverksamhet och menade att allt hanterats enligt regelboken.
Kvinnan gav sig inte utan överklagade då till förvaltningsrätten.
Kvinnan menade att den årliga kontrollavgiften på 2 700 kronor borde sättas ned till 900 kronor.
Hon påpekade bland annat att en av kommunens handläggare i slutet av 2017 varit ute och tittat på livsmedelsanläggningen.
Enligt kvinnan pågick handläggarens kontrollbesök i 20 minuter. Hon påpekade att lokalen knappt var åtta kvadratmeter stor och vid tillfället dessutom tom, med undantag för inventarier. Kontrollavgiften bör därför sättas ned till 900 kronor, ansåg kvinnan.
Men även förvaltningsrätten konstaterar företaget placerats i rimlig kontrollgrupp och att allt gått enligt regelboken.
Även förvaltningsrätten avslår nu kvinnans överklagan.
Ett trädgårdsföretag i Stehagstrakten har haft dubbla inbrott under helgen som gick.
Första inbrottet skedde någon gång mellan fredagen och lördagen. Tjuven eller tjuvarna använde sig av en vinkelslip för att ta sig in i en låst container. När de väl fått upp containern stals en stor mängd elverktyg samt diesel.
Mellan lördagen och söndagen hade samma företag inbrott i en kontorsbyggnad på området.
En man i 30-årsåldern blev misshandlad på Bryggaregatan på natten mot söndagen.
Klockan var runt 03.30 när mannen kom gående och såg att två personer var inbegripna i ett bråk. På platsen fanns även andra personer. Mannen uppger att han försökte gå emellan för att få stopp på bråket. Då ska någon i sällskapet ha gett honom ett slag som träffade munnen.
När han ramlade omkull ska någon ha stampat på hans ben. Enligt polisen ska mannen ha fått en fraktur på sitt ena ben.
När räkenskaperna för 2019 är summerade visar det sig att underskottet i barn- och familjenämndens driftbudget stannar vid en miljon, vilket är en halv miljon mindre än man räknade med i höstas.
Det är ett underskott som nämnden tycker är fullt godtagbart och man konstaterar att det motsvarar endast 0,13 procent av den totala budgeten. Underskottet leder inte heller till något behov av besparingar under 2020.
Kritiken från KD om att ordningsregler och disciplinära åtgärder inte riktigt är en del av vardagen i Eslövs skolor är något som tillbakavisas av skolpolitikern David Westlund (S)
– Den bilden håller jag inte med om. Jag tycker det är någonting man arbetar aktivt med ute i skolorna, säger han.
KD-kritiken får mothugg från Westlund (S):
– Det finns ordningsregler på samtliga skolor. Så det där att det inte finns riktlinjer vet jag inte var de har fått ifrån. Däremot är det absolut så att det finns en koppling mellan studieresultat och studiero, generellt sätt. Det är sådana frågor som det är viktigt att arbeta med, säger Westlund.
Att det funnits oroligheter på vissa skolor kan ha andra förklaringar än avsaknaden av ordningsregler, menar han:
– Det behöver inte vara ett tecken på att det inte finns. Däremot kan det vara ett tecken på att det krävs mycket jobb för att få eleverna för att följa dem.
I motionen efterfrågar KD lättförståeliga handlingsplaner med fokus på disciplinära åtgärder. Det är något som KD menar inte finns nedtecknat i dagsläget inom skolförvaltningen.
– När det gäller ordningsregler ska det finnas på skolnivå och är reglerat i lag, om jag inte har fel för mig. Vilket innebär att det är en fråga som hamnar på rektorernas och skolornas bord. Och de ska dessutom tas fram tillsammans med eleverna. Så det ska finnas, säger David Westlund.
KD tycker det är viktigt tillrättavisa barn. Vad är din syn? Borde lärare och rektorer arbeta hårdare för att tillrättavisa elever som inte sköter sig?
– Det är väldigt svårt att säga i det generella fallet. Det måste ändå ske ett arbete ute i skolorna, där man faktiskt känner eleverna. Men det är klart att om det finns ordningsregler så måste det naturligtvis finnas konsekvenser om man inte följer ordningsreglerna.
KD:s motion om disciplinära åtgärder i skolan är inget som skolchefen Kerstin Melén-Gyllensten vill kommentera i nuläget.
Hon förklarar att KD-motionen så småningom kommer att utredas på hennes förvaltning och menar att hon därför inte kan säga något än.
– Jag har inte rätt att springa händelserna i förväg. Det har jag inte rätt att göra som tjänsteman. Jag måste få den först och sedan ska vi svara som förvaltning.
När det gäller disciplinåtgärder i skolan menar Kerstin Melén-Gyllensten att det är något som används på Eslövsskolorna.
– Rektorerna använder sig av de möjligheter som finns i lagstiftningen, när det behövs.
– Jag kan inte säga hur och hur mycket. Men om det behövs så använder man det.
Men KD verkar uppleva att det är lite för slappt när det gäller att ta till disciplinära åtgärder i skolan?
– De får ha sin uppfattning. Men jag säger igen: det är rektorn som enligt lagen har rätt att använda de disciplinära åtgärder som man får använda sig av. Och de används i olika utsträckning, säger hon och påpekar att ordningsregler finns på varje skola i kommunen.
Kristdemokraterna i Eslöv tycker att rektorer och lärare måste bli bättre på att använda disciplinära åtgärder för att se till att det skapas studiero i klassrummen.
– Att tillrättavisa barn är viktigt, skriver KD i en ny motion.
KD ser en koppling mellan studieresultaten och undersökningar som visat att en stor andel Eslövselever inte tycker att lärarna ser till att skolans ordningsregler följs.
– Vi anser att Eslövs skolresultat är sämre än de borde vara. Och vi tror att det till stor del beror på att kommunen har så obefintliga riktlinjer för hur lärarna ska upprätthålla studieron i klassrummen, säger Samuel Estenlund, ordförande för KD i Eslöv.
Han har varit med och skrivit den motion som partikamraten Benjamin Ülger (KD) lämnat in till kommunfullmäktige.
I motionen föreslår KD att skolförvaltningen ska ta fram lättförståeliga handlingsplaner när det gäller användandet av disciplinära åtgärder. Det är något som saknas i Eslövs skolvärld i dag, enligt KD.
Anna-Karin Gustafsson (KD), ersättare i barn- och familjenämnden och själv lärare, har varit med och jobbat fram motionen.
Hon tycker att skolvärlden är för flat och inte använder sig av de disciplinär åtgärder som finns uppräknade i skollagen.
– Om vi ska bygga ett bra samhälle och efterleva den fina demokrati som vi byggt upp i vårt fina land, så måste vi skapa demokrati även inne i klassrummen, säger hon och fortsätter:
– Lärare ska tillförsäkra studiero, och om inte det sker så ska en lärare säga till eleven som stör de andra eleverna och som stör demokratin.
Enligt henne är det ett problem i hela skolsverige att de disciplinära åtgärderna inte används i den omfattning som krävs för att se till att studieron upprätthålls.
– Men det finns ingen annan utväg. Här vågar vi i Sverige inte stå upp för vår demokrati. Det vi i KD vill är att få lärare och rektorer att förstå att det är viktigt att följa de disciplinära åtgärderna.
I motionen skriver KD bland annat: ”Att tillrättavisa barn är viktigt”.
– Ja, annars har man inget samhälle. Vi har byggt upp ett samhälle kring att det här är okej och det här är inte okej. Om alla ska utvecklas och med i båten så måste man ha regler och normer.
Du tror inte ni kan uppfattas som stränga, hårda och lite gammeldags?
– Vilken förälder skulle vilja att barn inte ska ha några regler? Vem skulle ha någonting emot det? säger Anna-Karin Gustafsson (KD) och fortsätter senare:
– Det här är det som blir så tokigt i massmedierna och på vänsterkanten politiskt, att när man pratar om att ge en skriftlig varning så låter det: ”vill du vara elak mot barnet?”.
– Nej, det vill jag absolut inte. Jag vill hjälpa barnet som har bekymmer. Det gör man genom att dra i handbromsen. Alla måste jobba tillsammans. Det är därför vi har de här disciplinära åtgärderna.
Så säger lagen om disciplinära åtgärder i skolan:
De här möjligheterna står till buds för lärare och rektorer:
”De disciplinära åtgärder som regleras i skollagen är: omhändertagande av föremål, utvisning, kvarsittning, omplacering och avstängning.”
”Skolan får bara använda en disciplinär åtgärd om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. De åtgärder som vidtas får inte inskränka en elevs rätt till utbildning.”
”De ska inte användas för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan.”
”Rektorn och personalen ska skapa trygghet och studiero för eleverna och får ingripa för att komma till rätta med en elev som stör.”
”Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, ska rektorn se till att saken utreds. Saken ska även utredas om eleven har gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse. Skolan ska vid utredningen samråda med elevens vårdnadshavare.”
”När en utredning är klar kan rektorn besluta om att ge en elev en skriftlig varning. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan få om eleven inte ändrar sitt beteende. Avsikten är även att peka på att skolan inte accepterar elevens uppförande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.”
Källa: Skolverket/5 kapitlet skollagen.
Emil Ljungberg, 31, och Therese Linder, 30, från Harlösa har köpt huset på adressen Höstgatan 3 i Löberöd av säljaren Kjell Gustav Artur Johansson. Köpesumman blev 2 050 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i februari 2020. Husets byggår är 1970 och det har en boyta på 153 kvadratmeter.
Nyligen såldes ett annat hus lite mindre än en kilometer därifrån, på Kärrvägen 8. Där blev priset för det 198 kvadratmeter stora huset 4 000 000 kronor.
Datum: 2020-02-24
Typ: Småhusenhet, bebyggd
Överlåtelse: Vanligt köp
Pris: 2 050 000 kr
Taxeringsvärde: 1 282 000 kr
Adress: Höstgatan 3, Löberöd
Kommun: Eslöv
Beteckning: Ölycke 15:8
Söndagen den 15 mars klockan 15 ordnar Eslövs kultur- och byggnadsminnesförening sitt årliga wienerkafé i Medborgarhusets A-sal. Torsten Östergrens wienerensemble tillasmmans med solisten Anette Fransson underhåller med wienermusik, glada operett- och musikalmelodier och välkända evergreens. I sedvanlig ordning dukas det upp med kafébord i A-salen.
Detta är 18:e gången föreningen anordnar wienerkaféet och 17:e gången som det är öppet för allmänheten. Förköpta biljetter krävs.
Polisen har fått in ytterligare en anmälan om inbrott som ska ha gjorts i helgen på Rönneholms mosse. Den här gången är det Sydvatten som drabbats av inbrott i ett garage. Garagedörren hade brutits upp. Det fanns en bom för att hindra bilar att köra in dit.
Det som stulits är bland annat en sele till djur, en batteriladdare samt en kolv.
Någon har krossat sex glasrutor till ett väderskydd vid Eslövs station.
Varje glasruta kostar 3 500 kronor att ersätta. Enligt polisanmälan skedde skadegörelsen 20-23 januari.
En 25-årig kvinna stoppades på måndagsförmiddagen av polisen i Marieholm. Kvinnan misstänktes ha tagit narkotika, och erkände att hon hade rökt cannabis.
En anmälan har lämnats in till polisen om att lekutrustning på en lekplats på Trollsjögatan i Eslöv förstörts. I anmälan anges inte närmare vad som förstörts eller omfattningen av det.
En moped stals på pendlarparkeringen i Gårdstånga i måndags mellan kl nio och 17. Mopeden var låst vid tillfället.
Tjejjouren i Eslöv har tilldelats ett stipendium på 20 000 kronor av Rotary. Stipendiet delas ut i samband med nationaldagsfirandet 6 juni.
