
De planerade lägenheterna på Bryggaregatan och Kanalgatan kan strida mot riksintresset för kulturmiljövård. Det menar mark- och miljödomstolen som ger bakläxa för kommunens detaljplan.
Det handlar om kvarteret Färgaren, närmare bestämt betalparkeringen vid Bryggaregatan och den privata parkeringen bakom Systembolagets varuintag på Kanalgatan.
Där har kommunen tagit fram en detaljplan som tillåter att det byggs lägenheter i upp till sju våningar.
Tre fastighetsägare har motsatt sig planerna och överklagat till mark- och miljödsomtolen – som nu ger dem rätt.
Enligt domstolen är det främst byggnadshöjden som är problemet. I stadskärnan varierar den högsta bygghöjden idag, men huvudsakligen ligger den på runt 15-17 meter. De nya husen skulle bli 21-25 meter som högst.
– Detta gör att bebyggelsen kommer att bli bland den högsta inom stadskärnan och påverkar uppenbart bebyggelsen i sin helhet, skriver domstolen.
Mark- och miljödomstolen säger inte att det är otänkbart att bygga så högt, men Eslövs kommun har inte analyserat hur det skulle påverka riskintresset för kulutmiljövård.
– Det kan finnas utrymme för att successivt höja bebyggelsen utan att det påverkar riksintressets uttryck, men detta är inte fastställt då det saknas dokumentation.
Därmed finns en risk för skada på rikstintresset – och detlajplanen kan inte godkännas.
Utslaget välkomnas av bland andra Thorsten Frennstedt som äger den så kallad Boijertzfastigheten på Bryggaregatan/Södergatan.
– De har resonerat klokt och tagit till sig våra argument, säger han.
Per-Martin Olson, som också överklagat, håller med.
– Men det jag funderat på är varför inga tjänstemän eller politiker sett detta eller opponerat sig, säger han.
Gun Jägerhök, som inte hör till de överklagande men är engagerad i Eslövs kultur- och byggnadsminnesförening, frågar sig samma sak. Att fritidspolitiker inte har möjlighet att plöja igenom alla papper som ett detaljplaneärende består av – i det här fallet flera hundra sidor – kan man ha förståelse för.
– Men då ska man kunna förvänta sig att kompetensen finns hos förvaltningen, säger Gun Jägerhök.
Per-Martin Olson säger att han helst hade sett att den gamla Shelltomten, där betalparkeringen ligger idag, hade använts till ett parkeringshus. Men givet att det ska byggas bostäder där är han inte total motståndare till det. Om högsta byggnadshöjden sänks och stämmer bättre överens med omgivande bebyggelse kan han acceptera det.
Men utformningen av taken borde också ses över, anser han. Enligt detaljplanen skulle byggnadstopparna bestå av en indragen våning högst upp med platt tak – i stället för traditionella lutande tak som dominerar i centrum. Han får medhåll av Gun Jägerhök:
– Platta tak andas väldigt mycket förort och miljonprogram, säger hon.
Henrik Lindahl