Det råder pionjäranda på vårdcentralen Tåbelund. Där ska man sjösätta ett nytt arbetssätt för att hjälpa patienter med psykiska besvär.
På andra håll har man sett att det nya arbetssättet lett till nästan en halvering av sjukskrivningar bland patienterna.
Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället.
I Skåne har det sedan 2010 skett en fördubbling av den här patientgruppen.
– Det är fler som känner en ängslan, oro eller ångest och då söker man sig till sin vårdcentral, konstaterar Karin Ekelund som sedan mitten av förra året är verksamhetschef på vårdcentralen Tåbelund.
Det är Eslövs största vårdcentral, med nästan 11 500 patienter listade.
Ganska omgående fick Karin Ekelund signaler från sin personal om att man behövde ta nya tag för att möta den ökande psykiska ohälsan.
– Vi hade inte riktigt resurser för att ta hand om de här patienterna på bästa sätt innan. Vi identifierade snabbt att tillgången till psykologer var alldeles för låg.
Det landade i att man anammat ett helt nytt sätt för att tackla de här problemen. Det är ett sätt att organisera vårdinsatserna som kallas för ”Integrerad beteendehälsa” (IBH). Metoden har utvecklats i USA och kom till Sverige för omkring 15 år sedan.
Fortfarande är metoden relativt sällsynt och på Tåbelund håller man på att bli pionjärer i Skåne, genom att man blir den första offentliga vårdcentralen i Skåne som börjar arbeta enligt IBH.
Det främsta syftet är att patienterna som söker för psykiska besvär snabbt ska få rätt hjälp.
Som en del av satsningen har Tåbelund gjort nyrekryteringar och bemannat upp på psykologsidan, så att man nu har tre psykologer istället för bara en som tidigare.
Den nya satsningen sjösätts fullt ut i mars. Då är tanken att man som ny patient ska kunna få möjlighet att få hjälp akut.
– Det nya med detta är att man inte ska behöva gå och vänta som patient. När patienten ringer hit och säger att ”jag mår dåligt”, då ska det finnas många akuttider varje dag, så att man direkt kan komma till en psykolog, fortsätter verksamhetschefen Karin Ekelund.
En del av satsningen handlar om att ha låga trösklar mellan olika yrkesgrupper inom vårdcentralen, till exempel mellan läkarna och psykologerna, där man snabbt kan skicka patienten vidare åt rätt håll.
Oavsett om man behöver läkarhjälp eller psykologhjälp.
– Man ska träffa den kompetens som bäst kan ta hand om de symptom man söker för, säger Karin Ekelund.
På läkarsidan fungerar Karin Träff Nordström, specialist i allmänmedicin, som en samordnare.
– Det här är ett sätt att omfördela våra resurser så att vi har rätt kompetens, säger hon och utvecklar:
– Vi gör inte detta för att täcka någon läkarbrist och skjuta över arbetsuppgifter till någon annan för att vi är för få läkare. Utan vi gör det här för att ge bästa möjliga vård till våra patienter. Vi har förmånen att vara fullbemannade på läkarsidan här på Tåbelund.
Hon understryker att det handlar om en långsiktig satsning.
– Det här är ett utvecklingsarbete. Inget projekt. Vi har inga särskilda pengar avsatta för det här.
Klara Gullstrand är en av de nya psykologer som rekryterats inför att man ska sjösätta det nya arbetssättet på Tåbelund.
– Jag sökte mig hit just därför, säger hon och förklarar att hon ser samarbetet mellan yrkeskategorierna som en av förtjänsterna liksom att man snabbt kan fånga upp patienterna, som därmed slipper långa köer.
Som en del av IBH-metoden kommer Klara Gullstrand och hennes psykologkollegor att gå klädda i vita arbetskläder, precis som andra yrkesgrupper på vårdcentralen.
– Det ska inte vara någon större skillnad för patienten.
Traditionellt har psykologer på vårdcentraler haft sina vanliga civila kläder.
Tanken med att psykologerna ska ha vita rockar är dels att man ska skapa en teamkänsla med andra yrkesgrupper och dels för att patienterna inte ska uppleva att det ska vara någon skillnad att möta en psykolog.
– Det är lätt att det blir en annan tyngd i det, när man går in till en psykolog. Istället för att det blir något livsfrämjande, fortsätter Klara Gullstrand.
Verksamhetschefen Karin Ekelund menar att det är viktigt att signalera att det inte är något annorlunda med att söka för psykiska besvär jämfört med något annat.
– Det normalt att man kan mår dåligt i livet. Och då ska vi ta hand om de patienterna på samma sätt som om man har en halsfluss eller en öroninflammation. Det handlar också om att avdramatisera och avstigmatisera det här med psykisk ohälsa.
Ytterligare en del av IBH handlar om att psykologträffarna huvudsakligen är inriktade på få och korta sessioner.
Karin Ekelund påpekar att den patient som traditionellt hänvisats till psykologhjälp ofta bokas upp med ett 15-tal träffar.
– Det är inte tanken här. Man kanske träffar en psykolog här akut och så säger man ”kom i morgon igen”. Men man bokar inte in de här långa sessionerna utan man tar det från gång till gång.
Parallellt med detta kommer man också kunna erbjuda de längre KBT-insatserna om det behövs.
Tidigare studier har visat att IBH har gett väldigt goda resultat. Karin Ekelund hänvisar till en studie gjord inom primärvården i Uppsala där IBH använts.
– Där har man nästan halverat antalet sjukskrivningar och utskrivningen av psykofarmaka.
Snabbheten och tillgängligheten är en av nyckelfaktorerna för att IBH kan vara en väg till att minska den psykiska ohälsan, menar hon.
Genom att snabbt få hjälp kan man i bästa fall förhindra att patienten istället måste sjukskrivas.
Där spelar tillgängligheten som man signalerar med IBH-metoden en stor roll, tror Karin Ekelund.
– Vi finns där för patienten. Vi är tillgängliga. Vetskapen att om jag ringer och har ångest så får jag komma samma dag om jag behöver. Man känner att om jag behöver så finns ni.
– De stora vinsterna med IBH är för patienten. Att man förstärker det friska istället för det sjuka. Och så tillgängligheten, säger verksamhetschefen Karin Ekelund, som redan märkt av ett stort intresse för Tåbelunds satsning bland sina kollegor på andra vårdcentraler.
Läkaren Karin Träff Nordström tror att en stor fördel med det nya arbetssättet är att man kan fånga upp de patienter som mår dåligt men som ännu inte insjuknat i psykisk ohälsa.
– Dem hoppas vi framförallt kunna fånga upp tidigt. Vår förhoppning är att minska sjukligheten. Får man hjälp tidigt så kanske man inte blir sjuk.